Jag
var född den 7:e
januari, 1957,
i Navarrenx,
som finns i Pyreneerna vid Atlanten. Jag tillbringade nästan
4 år av min barndom i Laos. Min far var militär. Senare
gick jag i högskolan och efteråt, som mycket begåvad
tecknare, studerade jag
högre konst
i
Pau, i ett år. Jag gjorde militärtjänst som en fallskärmshoppare
i 18 månader och
tjänstegjorde i Tchad i 6 månader. Efter
det militärä, fick jag ett jobb som simtränare och
arbetade i olika platser under en tid. 1977, när jag var
20, började jag en 6 månaders
kurs i Polishögskolan
och kvalifisierade mig till en säkerhetsvakt i CRS.
Under
följande fyra åren kvalifisierade jag mig till simtränare
och till en livvakt. 1981 fick jag anställning som säkerhetsvakt
i Kärnkraft
intendentur. Jag har avanserat mig i arbetslivet konstant. Om
inget annat kommer i vägen, kommer jag att pensionera mig
om 6 år. Jag gifte mig 1979, har två barn - Caroline
och
Franck.
I
dag är de 23 respektive 15 år gamla. Jag tog skilsmässan
för sex år sedan. Jag har alltid varit intresserad av
sport: löpning, simning, handboll, rugby (i 15 års ålder),
militär färdighet, dykning. Jag älskar sol och salta bad.
Dess
värre, bor jag i Dijon som ligger rätt så långt i från
havet. Min dröm är dock att om 6 år flytta till
Sydfrankrige. Jag upptäckte bodybuilding av en ren slump
och mycket sent i mitt liv... Efter jag hade slutat med
rugby, kände jag behovet av att sätta igång med träning.
En vän till mig hade precis tecknat ett medlemskap till ett
gym.
Han
bad mig följa med, och
jag gjorde det. Tanken om att gå på ett gym kändes på
den tiden främmande. Hur som helst, detta var min första gång
i ett gym. Jag
var 33 år gammal.
Jag vägde 85 kilo och var
1,83 m
lång. Tro't eller ej, jag har aldrig varit riktigt spinkig.
Jag måste nog erkänna att jag inte var särskild imponerad
av gymmet. Jag tykte det var fånigt att kämpa med en stång
med två 10 kilos vikter i ändarna. Uppriktigt sagt, jag höll
på att känna så, i flera månader.
Till
slut, köpte ja dock gymredskap för träning, i min källare.
Ensam och i min källare - så starade min kärriär som en
kroppsbyggare. Jag hade inga kunskaper, jag läste inga
bodybuilding tidnigar. Jag tränade vansinnigt i tre år.
Jag följde inte någon särskild träningsprogram. Det ända
jag ville var att åstadskomma synligt resultat.
Senare
började jag läsa bodybuilding magasiner och började känna
mig mer intresserad av bodybuilning mesterskap. Jag tecknade
ett medlemskap till ett helt nytt gym i Dijon. Det var Athletic
Gym
och
ägaren var Jacky
Biondi.
Atmosfär och människor var helt underbara. Där började
jag träna hårt och följa ett vettigt kostprogram.
Ett
år senare, började Jacky prata med mig om en lokal tävling
och fråga om jag inte skulle ställa upp. Idén hade aldrig
slagit mig innan dess. Han tjatade om det så länge att jag
började känna mig övertygad. Så jag började. Tack
för hans råd vann jag min första
tävling i Macon 1994. Jag var 37 år och var alltjämt
1,83 m
, men vikten var 83 istället. I dag kan jag knappt insé,
vad hade jag förmågan att göra och vilka resultat kunde
jag nå...